Indien dag 19, 2/3 2000

Vaknade mitt i natten av att telefonen ringde (och av att nån sa nåt som jag var alldeles för trött för att begripa i luren när jag försökte lista ut vad det var frågan om (inte kan jag komma ihåg att jag begärt väckning när jag just vaknar)). Gick upp och knatade in i duschen där det inte fanns nåt varmvatten (hur katten skulle vi kunnat veta att vi skulle ha slagit på varmvattenberedaren kvällen innan?). Usch! Klädde på oss och knatade ner och ut förbi den sovande receptionisten för att be nisse i resebyrån att fixa en taxi åt oss. Brorsan knatade in i resebyrån men ndär var tomt sa han, men när jag såg efter så fanns där en kille som sov bakom skrivbordet (jag tror han beställde taxin utan att vakna så han sov nog vidare när vi gått). Efter en stund kom taxin och vi åkte med den till stationen där en pojke pekade ut rätt tåg åt oss. Gick på tåget och hittade våra platser och satte oss.

Tåget åkte förstås iväg så småningom, och jag ägnade större delen av tiden åt att läsa the Dilbert Principle (bra bok), medan brorsan sov. Efter ett tag fick vi te och kaka, följt av liten juice-tetra och varsin vattenflaska. Ytterligare ett tag senare fick vi nån sorts mysko vegobullar och bröd att äta. Även på det här tåget spelade dom den hemska versionen av "Den onde, den gode, den fule", flera gånger (suck). Tåget hade dessutom en riktig toalettstol och toalettpapper (överraskande det).

Efter ungefär 2 timmar var tåget framme i Agra. Där möttes vi av en sikh som stod på perrongen och väntade och som tog med oss till en jättefin alldeles ny vit bil med chafför. Sikhen visade sig vara en nisse som ordnade allt som hade med det hela att göra och undrade om vi ville ha en guide också förutom chaffören (vilket vi ville, det kostade inte särskilt mycket extra alls (snacka om lyxturistdag vi var på väg till, egen bil med chafför och guide)). Vi åkte iväg till ett absurt lyxhotell (en alldeles otrevlig skapelse i 1800-tals kolonialistisk stil med massa plastturister, marmor och hyperbritter i (så pass hiskeligt att vi bara ville därifrån (all kolonialtidsromantik (eller vad man ska kalla det för) gjorde oss bara illamående, men jag antar att det finns dom som vill ha en semester på det sättet (och jag misstänker att jag vill slippa umgås med dom)))) där sikhen skulle fixa fram guiden och där vi fick sitta och vänta ett tag.

När vi väntat en stund kom sikhen tillbaka och vi knatade ut till bilen igen och åkte iväg med guide också (fast sikhen hakade inte på, han var ju ordnare). Vi blev först körda till Taj Mahal (och allt snack om en svart Taj Mahal är bara myter). Vi åkte inte bil hela vägen eftersom man inte får köra fram dit (för övrigt är industrier inte tillåtna alls i området kring staden eftersom det skulle skada Taj Mahal och de två forten) , utan fick åka med en sorts liten mopedbusssak sista biten (och ignorera alla (många!) som ville sälja vykort och skräp till oss (dom fanns överallt, och samma sak vid de två forten senare under dagen)). Där gick vi först in i en sorts stor muromgärdad park som var ganska så fin, och sen fick vi passera vakter med metalldetektorer (vi fick inte ta med oss piloter in) för att komma igenom nästa muringång som ledde in till den vackra parken med själva huvudbyggnaden (och några andra byggnader) på andra sidan. Wow! Taj Mahal *är* vackert. Och det *är* imponerande. Stort, vackert, vitt, massa marmor, hypersymmetriskt och alldeles fullt med steninläggningar i marmorn. Det går inte riktigt att beskriva det byggnadsverket, utan man måste se det för att fatta riktigt. Det är en stor kupolbyggnad med fyra torn helt gjord av vit marmor, precis bredvid den stora floden. Hela alltet byggdes som begravningsmonument för den 5:e mogulens fru (han var verkligen fäst vid henne (och han tycks ha varit fanatisk skönhetsälskare och symmetrist (han ritade en hel del av det hela själv om jag förstod det rätt))). Vi gick runt ett tag och tittade både på huvudbyggnaden, själva gravmonumentet, och på byggnaderna bredvid. Helt klart en upplevelse, och vi var glada över guiden som berättade massa saker om det hela (även om han var en lite lustig filur).

När vi sett oss mätta på Taj Mahal knatade vi ut igen och fick tillbaka piloterna och åkte vidare med bilen och hamnade i en affär där dom sålde marmor med inläggningar av samma typ som den i Taj Mahal. Där visade dom oss hur dom gjorde inläggningarna och berättade om varifrån marmorn och stenarna kom samt visade dom olika stenarna (marmorn är lite genomskinlig, så ljuset går liksom in och igenom den på nåt sätt, och en av stenarna som användes till inläggningar var också lite genomskinlig). Vi tittade runt lite bland det dom sålde efter att ha fått visningen och hade jag varit rik hade jag köpt en del fantastiskt vackra saker (nu köpte jag en ask som jag hade råd med, vacker den men inte så där fantastisk som en del andra saker (smart försäljningsteknik dom har, att helt bygga det på att lura turister till affären men på ett sätt som gör att turisterna trivs med att bli ditlurade eftersom dom visar hur dom gör det och så också)). Längst bak i affären visade dom en marmormodell av Taj Mahal, kanske två meter hög och fantastiskt vacker, som inte var till salu (och fan vet hur mycket den skulle kostat om den var till salu, men man ska nog vara oljeschejk eller Bill Gates för att ha råd med sånt) för att vi skulle se krafsaffären som låg där bakom (där jag inte köpte nåt, men brorsan köpte en pryttel).

Från affären åkte vi sen vidare till Agra Fort, ett stort häftigt fort byggd i samma röda sten som flera av byggnaderna kring Taj Mahal. Fortet byggdes av den 3:e mogulen som ville bli gtenomstora härskaren. I fortet fanns både muslimskt och hinduiskt tempel eftersom mogulen (som var muslim (det var guiden också, han var jättestolt över allt fint muslimerna gjort och hur toleranta dom var (chaffisen var också muslim, han hade ett litet minitempel av plast fram i bilen))) ville visa att han inte på något sätt ville sabba för hinduerna (han hade dessutom en hinduisk fru). När det stora fortet byggdes så gjordes det framfröallt praktiskt (det var ju et fort), men den 5:e mogulen fortsatte på fortet och gjorde det vackert också, med målningar på väggarna och vackra stenhuggningar som mer liknade träsniderier i hur dom var gjorda (fantastiska). I slutet av sitt liv fick han (5:e mogulen alltså) sitta i husarrest (8 år) i det här fortet (han satt och tittade på Taj Mahal som man ser bra från fortet (det ser otroligt vackert ut därifrån också där det ligger bredvid floden)).

Från fortet åkte vi sen till en restaurant, och det här var helt klart en turistrestaurant (inte vår stil alltså, men antagligen ett ställe där många som åker guidad tur trivs). Jag beställde en löksoppa (som när jag fick den visade sig sakna lök nästan helt (var mest en buljong med en antydan till löksmak)) och nudlar (som var alldeles för mjäkiga (jag geggade in nästan all chilisås vi fått till bordet i dom för att få lite fart på det hela (vilket kyparn verkade lite förvånad över))). Helt klart en turistanpassad restaurant, inget fel på maten men alldeles för lite smak (kanske får dom många engelska turister?). Från restauranten åkte vi vidare till en mattaffär där dom visade oss hur man gör persiska (det är sådana dom gör i området, och det var mogulerna som tog med sig mattknytandet från Persien) mattor (hur de knyts och trimmas och has med (killen som satt och knöt en matta var nåt otroligt snabb, innan han saktade in fanns det inte en chans att se vad han egentligen gjorde)), och hur man känner igen en handvävd matta och sedan bedömmer kvaliteten på den. Dom fortsatte sedan fröstås med att rulla upp en hel mängd jättefina mattor som dom ville sälja till oss, men det var förstås för dyrt för oss två (och dessutom ingen bra idé för mig att köpa en dyr fin matta bara för att sedan låta katterna fylla den med hår och klösa sönder den (fast brorsan köpte en liten minimatta)).

När vi var klara i mattaffären åkte vi iväg till en annan stad en timma från Agra (snackade en del med chaffisen (han var trevlig han) på vägen, han hade varit med sin familj på semester i Bhopal för inte så länge sen och sa att han tyckte om stan (och på Bharat Bhavan hade han varit där (och tyckt om (lite kul det))). På vägen till den staden hajade både jag och brorsan till när vi passerade personer med brunbjörn i koppel som stod och gick vid vägkanten (hade ingen aning om att det fanns folk som knatade omkring med björnar som om det var hundar (vi passerad några stycken på den vägen, men ingen annanstans såg jag några)). När vi kom fram till stan fick vi stanna vid stadsmuren för att betala tull innan vi blev insläppta (snacka om hopp i tiden). Hela staden låg innanför stadsmuren, som byggts samtidigt med fortet vi skulle besöka istan, och alltihop byggdes av den 3:e modulen (3000 pers hade stan byggts för då (han byggde det hela för att han hade tänkt att det skulle bli centrum för hans välde i Indien, hjälpa honom att skapa väldet och hjälpa honom att bli vän med de hinduiska maharadjorna, men eftersom det hela var byggt på en plats där det inte fanns nåt vatten så övergavs hela staden efter 16 år)). Fortet i staden var riktigt ballt och fint det också, och hade haft massa fina målningar och sakert från början (och även i det här fortet fanns tempel för både muslimer och hinduer). Vi knatade runt i fortet en stund innan vi lämnade det och knatade iväg till Moskén som ligger bredvid. En stor, vacker och imponerande moské det, och på gården i den finns också en mindre byggnad av vit marmor i vilken graven för en apostel (minns inte hans namn) ligger (den aposteln välsignade mogulen för att han skulle få föda en arvinge (han hade inte fått det fast han varit gift flera år) och inte skulle besegras av någon (det tycks ha funkat, för han besegrades aldrig och han fick en arvinge). Dit in gick en hel del folk för att be om hjälp på olika sätt och för att lämna bidrag till kyrkan (jag langade dit en del själv (eftersom dom användes för att hjälpa fattiga tyckte jag det var en rätt bra idé)), och om dom fick det så knöt dom snören i väggarna (det fanns gott om snören). Vi knatade runt ett tag och beundrade moskén och gick också ut på en trappa med utsikt över staden, innan vi återvände till bilen.

Med bilen åkte vi sedan tillbaka till Agra där vi besökte en bokaffär och köpte bok om Taj Mahal med fina bilde ri och en kalender (brorsan köpte lite annat också) för att sedan åka vidare till en juvelaffär. Den affären tittade vi i en stund, och brorsan köpte en ring. En nisse i affären ville sälja ett hängsmycke med en sten (som ger tur) i till oss också, men vi tyckte den var lite dyr (vi visste vem vi skulle ge den till om vi köpte den), men när han gått ner 100 rupier i pris och la med en silverkedja också så köpte vi det. Från juvelaffären åkte vi till hotellet vi varit i på morgonen för att vänta på sikhen där (vi hade haft tid att göra mer innan dess, men vid det här laget var vi båda rätt så trötta (guiden tog betalt (och fick massa dricks) och försvann där).) Nu fanns där också en indier iklädd gammaldags brittisk uniformssak från kolonialtiden (och stora genombrittiska mustacher hade han också) som sa "good evening sir" så fort nån gäst kom i närheten av honom, och ischlig musik hade dom på också (riktigt genomtrist pianplink efter en stund), så nu trivdes vi ännu mindre än förra gången vi var där. Vi väntade där i en och en halv timme (satt och läste, trött jag) innan sikhen dök upp och ville att vi skulle fylla i ett formulär där vi fick säga hur bra bilen, guiden, chaffisen, sikhen, och annat var (vi hade bara bra kommentarer om allt, så han blev säkert glad när han läste pappret efteråt). Medan vi fyllde i formuläret knatade en amerikansk clown runt i foajen också (alltså, han fattade nog inte själv att han var en clown, men det var han (jättestor och jättetjock men hemsk skär kortärmad skjorta och hiskeliga knälånga shorts och fånig mössa på huvudet (gick inte att låta bli att skratta när jag såg honom (fast jag fick aldrig tillfälle att ta ett foto av varelsen tyvärr)))).

När vi fyllt i formuläret lämnade vi det hemska hotellet och åkte till stationen (där vi gav chaffisen dricks (och sa hej) och betalade sikhen). Sikhen knatade med oss till perrongen och väntade på tåget med oss. På stationen dök clownen upp igen så jag kunde visa honom för brorsan (han skrattade (och suckade) han också). När tåget väl dök upp (20 minuter försenat) sa vi hej till sikhen och knatade ombord i en trängsel av folk och trasslade med platser en del innan vi kunde sätta oss och ta det lungt. Vi åkte och åkte (ca två timmars resa) och nu var vi riktigt trötta (lång dag var det). Båda av oss tackade nej till tågmiddagen den här gången eftersom vi inte tyckte maten var värd allt besvär det var med att trassla runt med den, och återigen fick vi stå ut med förstörelsen av "Den onde, den gode, den fule" (suck). En stor del av resan ägnade vi åt att sova.

Då tåget väl var framme i Delhi blev vi förstås påhoppade av alla taxi- och autoförarna igen (och av några bärare även fast vi bara hade varsin liten ryggsäck med oss). Vi följde med en taxichaffis som var lite lugnare och inte så påträngande som dom andra, och hamnade då efter en promenad vid en vanlig bil (antingen en svarttaxi eller nån annan sorts fuling alltså), men karl hade ingen nyckel till bilen så han knatade iväg för att hämta en. Eftersom vi tyckte det verkade idiotiskt att stå och vänta på en person som kunde vara en otrevlig en så knatade vi iväg och tog en riktig taxi i stället, och åkte i lugn nattrafik till hotellet med den (rakar väg en med auton kvällen innan). På hotellet kom vi ihåg att slå på varmvatten beredaren innan vi la oss och sov (beställa väckning kom vi också ihåg att göra). Somnade gjorde jag snabbt eftersom jag var hur trött som helst vid det här laget.