Världarna

Mytologi

Före den Gamla Världens skapelse var Gudarna uttråkade, och bråkade sinsemellan. När en av dem fick idén att skapa en värld med liv så gav det upphov till en hel del uppståndelse och debatt. De Åtta skapade en stor skiva och lät denna bli världen som nu kallas den Gamla Världen. De skapade också solen, månen, årstiderna samt liv i en mängd former.

Gudarna lät utvalda varelser bli intelligenta och levde sedan i världen bland dessa varelser. Tyvärr kunde vare sig de intelligenta varelserna eller gudarna själva komma överens om hur världen skulle tas om hand eller hur de intelligenta varelserna skulle leva i den.

Osämjan ledde till att många krig fördes mellan varelserna, och några mellan Gudarna själva, och detta i sin tur ledde gudarna till att separera Världens varelser. De lät då Folken bo på den ena sidan och Andarna på den andra sidan, med förhoppningen att detta skulle minska krigandet.
De Sju levde själva bland Folken, som önskade närhet till Gudarna, därefter, och hjälpte dom när så behövdes.

Den Ende levde både bland Andarna och Folken men oftast bland sina egna utvalda bland Folken, de som sedan kom att kallas Troll.

Nu levde Andarna och Folken åtskilda, men de fortsatte ändå att föra krig mot varandra och sinsemellan, och de Sju såg sig fortfarande tvungna att hjälpa till och styra sina skapelser för att de inte skulle förstöra den värld de skapat.

Gudarna tröttnade till slut på varelserna och såg att de inte hade skapat Världen så bra som de trott, och lämnade då Världen för att skapa en ny.

De skapade den nya världen som en glob för att Varelserna skulle lära sig att leva tillsammans.

De skapade Öarna och Sjöarna till varelserna, och havet och Gudarnas Ö på andra sidan av det, så att de skulle kunna leva i lugn och ro och bara beblanda sig med varelserna när det behövdes eller när det roade dem.

Med sig tog de Sju endast de varleser de såg värdiga, men den Ende tog många varelser som de Sju inte såg som värdiga eller önskade.