Tema Solkraft

Innehållsförteckning

Inledning - presentation
Låt solen göra jobbet - översikt
Solsituation Sverige
Hur fungerar det I - Solvärme
Hur fungerar det II - Sol-el
Historik - 1990
Historik - 1991
Historik - 1992
Historik - 1993
Historik - 1994
Historik - 1995
Och sedan då? - Spekulationer och önskningar om framtiden
Avslutning
Litteratur, hänvisningar och adresser

Det här är ett arbete om vår mest outtömliga energikälla, alla kategorier. Jag talar om solen. Enligt tillförlitliga uppgifter har nämnda himlakropp för avsikt att lysa ytterligare några miljarder år, vilket är längre än denna planet kommer att vara beboelig.

Solenergiteknik har kommit att belastas med en del konstiga föreställningar. Den har betraktats som bl.a. otillförlitlig, lågeffektiv, dyr och flummig. Under de senaste 10-15 åren har emellertid denna teknik gjort mycket stora framsteg, och dessa tidigare uppfattningar är numera inte relevanta, vilket skall bevisas!

Solvärmetekniken är numera etablerad och byggs ut steg för steg. Den utnyttjas i full skala, från stora anläggningar kopplade som fjärrvärme till små villaanläggningar. Effek- tiviteten har ökats och priserna sänkts. Utvecklingen på området går mycket snabbt.

Solceller för elproduktion används i Sverige mest för fritidshus, segelbåtar och husvagnar samt som energikälla för klockor, fickbandspelare radioapparater med mera. I Tyskland och Schweiz har utvecklingen nått längre.

Totalt sett är solteknik ett område med stora möjligheter. Enskilda idealister och vissa privata företag har gjort stora insatser, medan stat och kommuner verkar ha bestämt sig för att kärnkraft och fossila bränslen ska användas under ytterligare några tiotal år. Möjligen är en förändring på gång.

Som intresserad lekman och miljökämpe har jag bestämt mig för att sammanställa de kunskaper och fakta jag har kunnat finna. Möjlighet till detta fick jaq qenom en ALU-plats hos Haninge Miljökonsulter. Tack för det!

Till alla intresserade säger jag lycka till! Hoppas att det här kompendiet kan vara till hjälp.

2. Låt solen göra jobbet - översikt

Solenergin har definitivt framtiden för sig. Rent generellt kan det sägas att solvärmetekniken har fördubblat sin verkningsgrad samtidigt som priset halverats. Moderna solceller för elproduktion har uppnått en så hög verkningsgrad (ca.15%) att de numera i flera länder ses som ett realistiskt alternativ till konventionell elproduktion.

Solfångare finns av flera olika typer. Sverige är väridsledande på området plana solfångare för varmvattenberedning. Tekniken är väl utprövad och driftskostnaderna mycket små. Ytterligare en fördel är enkelheten. Solfångare för villor och fritidshus kan byggas i studiecirkelform, utan specialistutbildning och dyra specialverktyg. Installationen skall besiktigas av VVS-kunnig person, och de nödvändiga elektriska ledningsdragningarna utföras av godkänd elektriker. Inget av detta är emellertid särskilt svårbegripligt för lekmannen.

När man sedan betänker att i grunden samma teknik används även för de stora solfångarfälten i Nykvarn, Falkenberg och annorstädes inser man fördelen av en teknik som är både lättbegriplig och steglöst variabel i skala.

Solceller för elproduktion i liten skala kan också installeras av vem som helst. 12-voltstekniken är enkel och kräver ingen specialistutbildning. Även i detta fall är modulariteten en fördel. Man kan börja med en enda solcellspanel och år för år bygga vid are, allt efter plånbok och behov. Större anläggningar för nätanslutning är givetvis en helt annan sak.

Men om nu solenergi är så bra, varför används den inte mera än vad som sker? Investeringskostnaderna är ett problem. Att bygga en solvärme (eller sol-el) anläggning kostar stora pengar till att börja med. När väl anläggningen är uppförd och i drift är kostnaderna försumbara. Det är som att bygga en ny kraftvärmecentral och samtidigt köpa kol eller olja för 20-25 år framåt. konventionell kraftvärme kan alltså sprida sina kostnader över tid, vilket även kärnkraften kan. Den möjligheten saknar solenergin.

En annan orsak är att kol, olja och kärnkraft inte tvingas att betala sina miljökostnader fullt ut. Priset för försur- ning, växthuseffekt, avfallshantering m.m. läggs över på samhället. Om inte fossil- och atombränslena hade denna 0rättvisa konkurrensfördel skulle de avveckla sig sjalva p.g.a olönsamhet

Den mänskliga faktorn är en tredja orsak. Miljöengagemanget i Sverige är huvudsakligen en gräsrotsrörelse. Högt uppe i kraftföretag och institutioner sitter gamla män med gamla värderingar. De har satsat sina liv på en karriär byggd på kärnkraft och andra storskaliga, centralistiska energilösningar. Av prestige och andra personliga skäl vill de inte höra talas om en teknik som de redan för 20-25 år sedan fördömde som flummig och orealistisk. Det tragiska i situationen är att dessa män hela livet har arbetat för något som nu visar sig vara fullständigt fel. Naturligtvis blir en självprövning under sådana omständigheter fruktansvärt svår.

En fjärde orsak är att kunskapen om solteknikens effektivitetsutveckling ännu inte är varje människas egendom. Det kan ibland vara svårt att få gehör för något som tyvärr ganska få känner till och som ansvariga (?) myndigheter avfärdar som gröna vågenflum.

De senaste årens ökade miljömedvetande inger dock hopp. Om vi kan knäcka kraftindustrins obstruktioner mot den beslutade avvecklingen av kärnkraften till år 2010 kommer solenergin, i kombination med vind och biobränsle, att kunna inta sin rättmätiga plats i vår energiförsörjning. Rent praktiskt har vi möjlighet att bygga ut solvärmen så att vi år 2010 täcker 20% av vårt årliga värmebehov med solkraft. En sådan insustri skulle kunna ge upp till 20.000 nya jobb, om exportmöjligheterna läggs ovanpå det svenska utbyggnadsbehovet.

Men var ska pengarna till en sådan storsatsning tas? Tidigare har staten satsat miljardbelopp på utbyggnad av både vattenkraft och kärnkraft. Något tiotal miljarder av det för 1996 budgeterade företagsstödet vore inte mer än rätt. Förr eller senare måste dessutom elpriset stiga. En energiskatt, som kan riktas så att fossilbränslen och kärnkraft äntligen tvingas bära sina egna totalkostnader kan också ge ett stort tillskott.

Sverige har Västeuropas lägsta elpriser. Detta uppmuntrar till kortsiktighet och ett energislöseri som miljömässigt sett är en direkt förolämpning. Vidare hindrar de låga elpriserna utvecklingen av framtida energisystem, som kan bidraga med tusentals nya jobb i dessa arbetslöshetstider. Energisystemens storskalighet bidrar dessutom till att ge allmänheten en känsla av maktlöshet.

Nu får det vara nog! Bort med prestige, kärnkraft, vinst- intresse, maktlystnad och alla andra irrationella hinder för framtiden. Låt solen göra jobbet!

3. Solsituation Sverige

Marknaden för solenergi befinner sig i stadig tillväxt. För den intresserade finns ett brett urval av solvärmeanläggningar.

Störst på marknaden är Svenska Solgruppen. Deras solfångare, LESOL 3, är avsedd för självbygge och som sådan en tillförlitlig och beprövad anläggning. Givetvis är den också testad och P-märkt av Statens Provnings- och Forskningsinstitut. Kontakta Svenska Solgruppen för närmare upplysningar.

Solsam Sunergy tillverkar och säljer solfångare för villor och pooler. Solsam ägs av bl.a. Folksam, Örebro Energi AB och Svenska Naturskyddsföreningen, och har sitt huvudkontor i Stockholm. Aven deras produkter är p-märkta.

TeknoTerm tillverkar inte bara absorbatorstripsen till LESOL-solfångarna. Man gör också egna solfångarsystem för villor. Dessutom tillverkade man absorbatorerna bl.a. för den fjärrvärmeanslutna solfångaranläggningen i Falkanberg. TeknoTerms huvudkontor ligger i Askim. P-märkt.

Arnes plåtslageri AB i Örebro tillverkdr och säljer solfångaren Aquasol. Genom en egen tillverkningsprocess, med absorbatorerna ultraljudsvetsade på heldragna kopparrör, har man fått bort de lödda skarvar i anslutningen mellan absorbator och ledningsrör som kan vara en svag punkt i andra solfångarsystem. P-märkt (givetvis!).

Ett avancerat solvärmesystem, med vakuumrör, importeras och säljs av Gotherm. Här är varje absorbator innesluten i ett vakuumrör av härdat glas, med röranslutningarna sida vid sida i ena änden av glasröret. Solfångaren levereras i moduler med 6 eller 9 vakuumrör. Varje modul är färdig för installation. Gotherm säljer också solfångare för värmning av simbassänger, plus soldusch för fritidshuset och små anläggningar med cirkulation enligt självtrycksprincipen. Gotherm finns i Göteborg och deras vakuumsolfångare är P-märkt, liksom deras "bassangvärmare".

På sol-elområdet är urvalet mera begränsat. Finska NESTE Advanced Power Systems är i mitt tycke den bästa leverantören. Man säljer flera olika installationsklara solcellspaket, med solpaneler av egen tillverkning. Dessa små system är framtagna för att klara elförsörjningen till fritidshus, båtar och husvagnar. Kontakta NAPS huvudkontor i Skärholmen för vidare information.

Om man bor i Stockholmstrakten och vill besöka en fjärrvärmeansluten solvärmeanläggning ligger den i Nykvarn bra till. Den ägs av Telge Energi i Södertälje. Kontakta dem för information.

4. Hur fungerar det I - Solvärme

Grundläggande krav på en god solfångare.

En plan solfångares viktigaste del är absorbatorn. Absorbatorns uppgift är att omvandla solens strålning till värme och att överföra värmen till ett värmemediurn (vanligen glykolblandat vatten). Solenergin kan användas som komplement till husuppvärminingen och varmvattenberedningen. Varmvattenberedningen är den mest ekonomiska på grund av att, varmvattenbehovet är relativt konstant, varför stora energibehov uppträder samtidigt med solinstrålningen. Anordningar till varmvattenberedningen kann göras enkelt. Erfarenheter visar att det behövs 2,0 m² solpanel och 100 - 150 l ackumulatortank för att tillgodose en (1) persons behov. En solvärmeanläggnings verkningsgrad kan avsevärt höjas genom en kombinerad solpanel och värmepump.

5. Hur fungerar det II - Sol-el

Solceller omvandlar ljus till el direkt utan rörliga delar. Det sker tyst och utan föroreningar.

Monokristallina kiselceller.

I en solcell av monokristallint kisel är den grundläggande byggstenen halvledarkisel. Denna kan efter diverse reningsprocesser erhållas ur kvartssand och kvarts. En typiskt solcell av kristallint kisel är en kvadrat med en yta på 1 dm². Vid fullt solljus ger den en ström på 3A vid spänningen 0,45 V. Celltemperaturen ska vara 25° C.

Temperaturangivelsen är viktig, därför att kiselcellernas effektivitet minskar med 0,4 0,5% för varje grad höjd temperatur. Dagens solceller av kristallint kisel är en välbeprövad produkt. Samlade erfarenheter visar att modullivslängden är minst 20 år.

Tunnfilmceller

Den amorfa kiselcellen består, som framgår av namnet, också av kisel, men den har helt andra egenskaper. Det amorfa kislet har mycket större absorbtionsförmåga än de monokristallina cellerna och kan därför göras avsevärt mycket tunnare än sin konkurrent. Samtidigt gör oordningen hos kiselatomerna att de får en lägre verkningsgrad än den kristallina cellen. Celler av amorft kisel utvecklades i början av 1980-talet och utnyttjas som strömkälla i miniräknare och andra konsumentprodukter.

Det finns cellmoduler av amorft kisel med ytor upp till 0,3 m² och med en verkningsgrad på mindre än 10 % (i praktisk drift) att köpa.

Vad händer i framtiden.

Det är min uppfattning att solvärmeanläggningar och solceller kommer att vara en betydelsefull metod att generera värme och el på 2000 talet. Fortsatt utveckling och rationell tillverkning gör den framtida kommersialiseringen konkurrenskraftig och härmed förbättras vår miljö.

6. Historik - Solsverige 1990

Planen för de sex "Historik"-kapitlen är enkel. Jag har sammanfattat de sex tillgängliga volymerna av Svenska Solenergiföreningens (SEAS) årsböcker, volym för volym. Möjligen kan beteckningen "historik" vara missvisande, men beskrivningen blir kompakt och överskådlig. Dessutom blir det lättare för den intresserade att fördjupa sig i respektive underområde om jag följer årsböckerna kapitel för kapitel.

'Solsverige 1990' öppnar i en optimistisk ton. Vi får en beskrivning av utvecklingen från 70-talet och framåt, från de första, ibland dåligt fungerande, experimenthusen till nyframtagna, moderna anläggningar. Kapitlet är översiktligt men fullt av data om de modernare, mera storskaliga anläggningarnas konstruktion och prestanda.

Kapitlet 'Puls på Solsverige' ger en översiktlig och bra sammanfattning av de olika företag och institutioner som arbetar med solenergi vid nittiotalets ingång.

Följande kapitel behandlar solvärme med årstidslagring. Utvecklingen går snabbt och lovar gott för framtiden.

'Att planera för solvärmecentraler' behandlar och ger exempel på just detta.

'Arets solhus' är ett synnerligen intressant kapitel. Här får vi ett konkret exempel på hur ett hyreshus av femtiotalsmodell kan renoveras för att få ned uppvärmningskostnaderna och, inte minst, göra utemiljön trivsammare. Med en kombination av takintegrerad luftsolfångare och växthus vid söderväggen har man lyckats få ned värmeförbrukningen under ett givet år till 87 kWh/m², jamfört med 143 kWh/m² för ett referenshus. Växthuset har ökat trivsel och gemenskap för de boende och "förlängt den korta svenska sommaren".

'Solenergi i världen' ger en översiktsbild av olika tekniker och tillämpningar för omvandling av solinstrålning till värme och elenergi i olika länder.

Kapitlet 'Solpolitik' ger en internationell översikt av situationen i fråga om statliga subventioner och forskningsbidrag världen över.

'Import av solenergi' ger en spännande infallsvinkel genom sin idé att använda högeffektiva sol-elanläggningar, förslagsvis i tredje världen, för att genom elektrolys av havsvatten framställa vätgas. Tanken är intressant, kanske främst därför att den påvisar ett utvecklingsbart framtida alternativ till fossila bränslen, främst naturgas och olja.

Efter ett register över solenergiverksamheten i Sverige följer en presentation av Svenska Solenergiföreningen SEAS. Boken avslutas med en presentation av författarna.

7. Historik - Solsverige 1991

Årgång 2 öppnar optimistiskt och livaktigt, med presentation av solvärmeanläggningarna i Falkenberg, Lyckebo och Kungälv. Dessa anläggningar har visat sig fungera mycket bra och med nästan försumbara driftskostnader.

I en därpå följande, lätt polemisk artikel förklaras hur solvärmen skulle bli ekonomiskt bärkraftig om fossilbränslen och kärnkraft ålades att betala sina egna miljökonsekvenser fullt ut. Dessutom skulle solvärmebranschen i Sverige kunna bli en stor, delvis exportinriktad industri med möjlighet att skapa uppemot 20.OOO arbeten.

En internationell genomgång visar att satsningarna på solenergi ökar. I flera länder förefaller allmänhetens oro för miljöförstöringen vara en starkt pådrivande faktor.

Artikel 6 riktar in sig på en central aspekt av solenergiutvinning, nämligen det faktum att plana solfångare inte måste stå hundratals på en stor äng för att vara effektiva. Rapporten från bostadsområdet Särö i Kungsbacka beskriver områdets takintegrerade solfångare i fråga om konstruktion och kapacitet.

Följande artikel beskriver utvecklingen av plana solabsorbatorer, ett område där Sverige är världsledande. TeknoTerm, som med absorbatorn Sunstrip är marknadsledande, presenteras utförligt.

Sunstrip används också i solfångaren LESOL-3, som byggs i studiecirkelform lite varstans i Sverige. Tekniken är lättbegriplig och effektiviteten hög. En framgångsrik kombination av high-tech och gör-det-själv.

Rapporten från Tuggelite, Karlstad presenterar ett bostadsområde där s.k. passiv solvärme utnyttjas med framgång. Husen ligger med långsidorna och huvuddelen av fönsterytorna vända mot söder. De är dessutom mycket välisolerade och försedda med växthus på sydsidan. En byggnadsteknik för framtiden!

Solceller för elproduktion får därefter en noggrann genomgång över flera kapitel. Funktion, kapacitet, användningsområden, olika typer av solceller, allt berörs utförligt. Exempel ges, allt ifrån stora nätanslutna system i fler-kWh-klassen till mindre 12V-system för fritidshus och vidare till de små celler som driver klockor, miniräknare m.m.

Artiklarna 15 och 16 avhandlar stora elproducerande anläggningar av bl.a. soltornstyp.

8. Historik - Solsverige 1992

Övergången till förnybar energi är ofrånkomlig och måste påbörjas med det snaraste. Så kan första artikeln sammanfattas.

Man fortsätter med att påvisa de ekonomiska fördelarna med en sådan övergång. Om kärnkraft och fossila bränslen ålades att betala alla sina kostnader så skulle sol, vind och bioenergi vara lönsamma den dag som idag är!

Kapitel 3 förklarar reglerna för statliga bidrag för solvärmeanläggningar i bostäder. Bidraget är totalt 25 miljoner Skr, fördelade på fem år fram till den 1 juli 1996.

Spännvidden för solvärme är stor. Kapitel 4 avhandlar solvärme för utomhusbadanläggningar. De fungerar utmärkt, och är billiga i drift. Sedan följer en ny rapport från Särö. Man redogör för investeringskostnaderna och anläggningens kapacitet. Ett lyckat experiment!

I kapitel 6 redogör arkitekten Bengt Hidemark för hur passiv solvärme kan utnyttjas maximalt genom att bygga terrasshus i sydsluttningar. Ett område med sådana hus har byggts vid Gudöviken i Tyresö kommun. Husen värms med en hybridanläggning bestående av passiv solvärme och en värmepumpanläggning som hämtar värme ur Gudövikens vatten genom en slinga på bottnen. För toppbelastning vintertid finns elpannor.

Kapitel 8 beskriver funktion och skötsel av ett normalt solvärmesystem för villa.

Solcellsforskningen går mycket snabbt framåt. Det framgår av en jämförelse med kapitlen i den förra årsboken. På experimentstadiet finns tunnfilmsceller av CIS (koppar, indium, selen) samt den s.k. G-cellen. G står för Grätzel, namnet på den forskare som utvecklat cellen i fråga. Tillverkningsprocessen i båda fallen beskrivs kortfattat. Dessa båda tunnfilmsceller verkar ha framtiden för sig, då tillverkningskostnaderna är lägre än för konventionella kiselceller, och åtminstone CIS-cellen har högre verkningsgrad än dessa.

Sverige har fått en ny industri, GPV i Gällivare. Cällivare PhotoVoltaic AB tillverkar solcellsmoduler, huvudsakligen för export. Man satsar på beprövad teknik och monterar kristallina kiselceller, som köps från Italien. GPV ligger väl framme både i fråga om kvalitet och tillverkningsteknik, vilket ger stor konkurrenskraft.

Danmark har ambitiösa planer på området solenergi. Man räknar med att i framtiden kunna täcka 20 procent av värmebehovet med solvärme. Ambitionsnivån för sol-el är ännu högre. Tanken är att kunna täcka 25 procent av årsbehovet av el. Utvecklingen går mycket snabbt och är värd att hålla ögonen på.

I Finland satsar man huvudsakligen på solceller. Kapitel 12 innehåller en utförlig redogörelse.

Norges solenergiprojekt koncentreras på passiv solvärme (byggteknik). Solvärmeanläggningar för fritidshus och hytter uppmärksammas också. Boken avslutas med en lägesrapport om svensk solvärme.

9. Historik - Solsverige 1993

Kapitel 1 är en grundkurs i solfångarnas funktion och dimensionering. Här får den intresserade nybörjaren en första inblick i solfångarens hur och varför.

Sedan följer en liten arbetsplan i åtta steg, passande betitlad "'Från dröm till verklighet." I kapitel 3, "Solvärme ett framtidsalternativ," ges en mera ekonomisk motivering för solvärme.

I kapitel 4 berättar Hans Eek om sina erfarenheter av solhusprojektering, från mitten av 70-talet och framåt. Utvecklingen har gått långt från de första, ofta illa fungerande experimenten. Dagens solhus är tillförlitliga och lättskötta.

Behovet av renovering av svenska hus kommer att öka under den närmaste framtiden. Då kan det vara lämpligt att ihstallera solvärme. Kapitlen 5 och 6 ger en del fina exempel och förslag.

Självbygge av solvärmeanläggningar i kommunal regi är en tanke som förverkligas mer och mer. I kapitel 8 beskrivs hur Stockholm Energi satsar på studiecirklar i självbygge. De två följande kapitlen handlar om stora solfångaranläggningar med anslutning till fjärrvärmenät. Vi får rapporter från Falkenberg och Säter.

Solenergi fungerar till och med på Antarktis. Kapitel 11 är en rapport, med goda resultat, från forskningsstationen Wasa.

Finland ligger långt framme på området sol-el, enligt kapitel 12. Solceller används för strömförsörjning av fritidshus, segelbåtar och husvagnar. Användningen ökar snabbt och marknadspotentialen är mycket stor. Vidare kan solcellsmoduler med fördel använd as som tak- och fasadmaterial. Vi får exempel, bl.a. från 'Nestehaus' i Borgå, där halvgenomskinliga tunnfilmsmoduler integrerats i väggen, medan kristallina moduler används för att skugga stora fönster.

Inom sjöfarten används solceller för att försörja de små ledfyrsystemen med ström. Man räknar med ca. 2000 farleds- fyrar när systemen är färdiga.

Solkraftverket i Ingå är ett annat exempel på solcellernas kommersiella potential. Anläggningen är en demonstrations- och försöksanläggning med en nominell effekt på 30 kWp.

Ett problem med sol-el är att den inte kan lagras. Tekniska högskolan i Esbo har en försöksanläggning för framställning av vätgas genom elektrolys. Enligt kapitel 13 är "Vätgas rena drömmen", och att vätgasen har framtiden för sig kan det knappast råda något tvivel om.

Hur är då läget för solceller i Sverige? Jotack, Gällivare PhotoVoltaic AB växer och frodas, forskningen på tunnfilmsceller (CIS- och G-cellen) ligger långt framme och nätanslutna solcellsanläggningar finns i Borlänge, Stockholm och Älvkarleby. Läget är med andra ord tämligen gott.

Kapitel 19, slutligen, är en litteraturförteckning om aktiv och passiv solvärme.

10. Historik - Solsverige 1994

Efter en inledande artikel, som än en gång betonar vikten av en övergång till förnybar energi följer tre kapitel om självbygge av solfångare. Svenska Solgruppens verksamhet presenteras. Framgångarna för studiecirkelverksamhet för solfångarbygge ökar stadigt, och kritiska kommentarer som ännu för några år sedan kunde vara vanliga lyser nu med sin frånvaro.

I kapitlen 3 och 4 presenteras två nöjda självbyggare. Genom dessa 'fallstudier' får vi två tydliga och konkreta exempel på hur vi 'vanliga människor' kan bygga och installera solfångare i våra villor utan att vara tekniska snillen. Exemplen är kortfattat, men noggrant, dokumenterade med totalkostnad, solfångarens prestanda m.m

Intresset för solvärme befinner sig i kraftig ökning, vilket bevisas i kapitel 5, "Solvärmemarknadens utveckling."

Statens Provnings- och Forskningsinstitut (SP) testar solvärmesystem på marknaden. I kapitel 6 redovisas hur testerna utförs, med redovisade testresultat för fem system. SP utfärdar P-märkning för de solfångare som uppfyller institutets krav. Vidare lämnar man goda råd till solvärmeköpare.

Vårt västra grannland Norge ligger synbarligen längre fram än de svenska skolorna när det gäller praktisk miljöundervisning med soltema. Inom projekt SOLIS (solenergi i skolan) görs solstrålningsmätningar på 20 norska skolor. Värdena lagras centralt i Dalen, Telemark. Eftersom den dataloggen som används har åtta kanaler kan man samtidigt mäta fler parametrar än solstrålning och temperatur. I diverse påbyggnadskurser har elever sedan byggt bl.a. minisolfångare, solspisar, solgrillar och små sol-elanläggningar. Ett vackert exempel, väl värt att ta efter i svenska skolor!

Solnor är ett norskt företag som har utvecklat en ny teknologi för vattenvärmning. Solfångaren är en "sandwich-konstruktion" baserad på en profilerad och en plan aluminiumplåt som hoplimmade skapar ett antal kanaler. Sedan pumpas vatten ut i en fördelningskanal vid taknocken. Därifrån rinner en liten rännil vatten i varje lodrät kanal ned till en samlingskanal vid takfoten. Solfångaren blir en fullvärdig takbeklädnad som kan läggas direkt på takbjälklaget.

Från Stockholm Energi meddelas (i kapitel 9) att man arrangerar kurser för solvärmesjälvbyggare.

Kapitel 11 är en seriös, optimistisk artikel om solcellernas framtida möjligheter. Vi får en kort beskrivning äv hur solcellerna på marknaden fungerar och tillverkas. Sedan följer ett avsnitt kalla t 'Massor av användningsområden,' och det är precis vad somm finns! Vi får åtskilliga exempel på mindre än två sidor, allt från drift av parkeringsmätare i Berlin till nätunderstöd i Stockholm.

Vilket är precis vad kapitel 12 handlar om. Här redogörs för Stockholm Energis 10 kW solcellsprojekt. Anläggningen är monterad på taket till Ringen köpcentrum på Södermalm, Stockholm.

Intervjun med Gunnar Wilson bjuder på ett stycke solenergihistoria. Gunnar har arbetat med solvärmeteknik sedan 70-talet. Idag är han pensionerad, men fortfarande full av idéer. En äkta entusiast!

I kapitel 14 beskrivs detaljerat hur SP:s provning av solfångare går till. Det ska nog vara bra grejor för att 'överleva' de proven!

Forskning i syfte att höja solfångarnas prestanda pågår oavbrutet. Man arbetar med antireflexbehandlat glas, transparent isolering, reflektorer m.m.

Det finns flera datorprogram för simulering av solfångaranläggningar. I kapitel 17 presenteras några av dem.

Svensk solvärmeteknik har gott rykte internationellt. Kapitel 1-8 behandlar ett trilateralt samarbete mellan Sverige, Danmark och Tyskland.

Senaste nytt om solceller finns i kapitel 19. Kapitlet är en sammanfattning av intryck från EUs Solcellskonferens i Amsterdam 11-15 april 1994 bl.a. Utvecklingen på området går mycket snabbt men priserna per producerad kWh är fortfarande för höga för att solceller ska kunna slå igenöm på bred front. Emellertid satsar ett flertal länder, däribland Tyskland, Schweiz och Japan stort på nätanslutna anläggningar, så tekniken har utan tvivel framtiden för sig.

11. Historik - Solsverige 1995

Framtidsvisionerna dominerar de första kapitlen. Vi får noggranna redogörelser för de förändringar som krävs för att solvärmen ska kunna etableras på bred front i Sverige. Statliga subventioner i klassen 500 miljoner kr kommer att behövas för att få ner priserna och upp produktionsvolymerna hos solfångartillverkarna. Tanken är att 3 TWh solvärme skall kunna genereras år 2010 vilket kommer att kräva 8 milj. m² solfångaryta.

Kapitel 3 ger en kort redogörelse för teknik- och kostnadsutvecklingen för svensk solteknologi i dag.

I fjärde kapitlet frågar man sig vad en marknad kostar. Här kommer förklaringen till de 500 miljonerna.

Sedan följer 'ett gott exempel,' nämligen en redogörelse för vad som åstadkommits i Nederländerna. Deras modell, med långsiktiga avtal, verkar fungera väl.

Kapitlet "Skolan och solen" innehåller också goda exempel. Exemplet från Centralskolan i Kungsör visar vad entusiaster kan åstadkomma med små medel. Ett annat exempel, från Sundsvall, ger också prov på solenergi i undervisningen. Tyvärr tycks läroplanerna för grundskola och gymnasieskola inte innehålla någon obligatorisk undervisning i alternativ energi. Däremot förklaras ingående hur ett kärnkraftverk fungerar!

Sedan följer ett bildreportage från ett 'hembygge' av solfångare, och i kapitel 9 en genomgång av svensk solfångarteknik från 70-talet fram till nu.

"Miljökonsekvenser av solenergiteknik" kan först verka som en absurd kapitelrubrik, men tillverkning av solfångare och solceller har givetvis en miljöpåverkan. Denna är dock inte av det allvarligare slaget. Dessutom får vi veta att både solvärme och sol-el genererar mera energi än de förbrukar vid tillverkningen, om någon nu trodde något annat. En solvärmeanläggning 'återlämnar' den energi som åtgick för tillverkningen inom ett år. Kristallina kiselceller, för elproduktion, är förhållandevis energikrävande. Likväl återlämnar de tillverkningsenergin inom fem år.

Solvärmda utomhusbad är framtidens modell, det visar exemp- let från Borås i kapitel 12.

Utvecklingen på solfångarområdet går vidare. Nya modeller prövas hos Vattenfall i Älvkarleby. En intressant modell under utveckling är en lågvakuumsolfångare med reflektorer.

Kapitel 15 sammanfattar situationen för sol-el i Sverige. Forskning pågår om tunnfilmsceller i nya material, främst kadmiumtellurid (CdTe) och CIS (CuInSe2). Dessa båda har nått över 15% verkningsgrad, den "magiska brytpunkten." Sverige ligger långt framme på solcellsområdet, dels med tillverkningen av solcellsmoduler hos GPV i Gällivare, som har ca. 1,5 % av världsmarknaden, men forskningen vid Uppsala Universitet om CIS-celler är också världsledande. Vad gäller solcellsproducerad el i Sverige anser författarna att 5 TWh/år är fullt realistiskt.

I det följande kapitlet redogörs för nutida och framtida tillämpningar av solceller i Sverige. Vi får många intressanta exempel

I kapitel 17 intervjuas Björn Stensson, pionjär för 'självbyggerörelsen' och en av portalfigurerna inom svensk solvärme.

Därefter presenterar TeknoTerm sina produkter och marknadsframgångar, främst internationellt.

12. Och sedan då? - spekulationer och önskningar om framtiden

Solenergin står inför sitt verkliga genombrott. Redan nu ses solvärme som ett fullt realistiskt alternativ när en villaägare ska byta värmepanna. Tveksamhet och spydiga kommentarer har blivit allt mer sällsynta. Trots att nuvarande taxeringsregler missgynnar förnybar energi väljs den ofta.

Genom en kraftfull satsning skulle solen utan tvivel kunna svara för 20% av den totala uppvärmningen av svenska hus redan år 2010. Allt fler fjärrvärmeverk går nu över från olja till biopellets. Här skulle solvärmen kunna ge ett stort bidrag, vilket bevisas av de stora anläggningar som redan finns i drift. Kombinationen pellets/solvärme är miljömässigt hållbar vilket olja/elvärmekombinationen inte alls är. Dessutom höjer vi vår självförsörjningsgrad på energiområdet vid en övergång till solvärme.

På solcellsområdet går utvecklingen snabbt. Tanken på 5 TWh solcellsproducerad el per år är långt ifrån orimlig. Med en ordentlig satsning på forskningen om CIS-tunnfilmspaneler, där Sverige är bland de främsta i världen, skulle vägen kunna öpnnas för en ny exportindustri. Tekniken att tillverka tunnfilmssolceller påminner om tekniken för att tillverka speglar, så med en ökad efterfrågan skulle priserna kunna sänkas kraftigt.

Förr eller senare kommer ändå fossilbränslen och kärnkraft att tvingas bära sina egna miljökostnader. Om sådana skatter och avgifter togs ut hela vägen skulle solvärmen vara fullt konkurrensduglig redan i dag. Dessutom ska vi komma ihåg att det har hållits en folkomröstning i det här landet. I mars 1980 beslutade vi att kärnkraften ska avvecklas. Om vi tog de praktiska konsekvenserna av det beslutet skulle vi snart få se hur solvärme och sol-el steg fram från sina nischer till att bli centrala delar i vår energiförsörjning, tillsammans med vind, vattenkraft och biobränslen. Men då måste kunskaperna ut till en bredare allmänhet än vad som har skett hittills.

Möjligheterna är så stora! Genom att bygga alla nya hus på ett så energisnålt sätt som möjligt, genom renoveringar i energibesparingssyfte av redan befintliga fastigheter och genom införandet av solvärme som standard i alla om- och nybyggen skulle det stora genombrottet kunna komma. Då skulle Sverige kunna framstå som ett exempel på hur en utvecklad industrination miljöanpassar sin energiförsörjning, och därigenom kunna bli en inspiration för många andra länder.

13. Avslutning

Efter denna sammanfattning av solenergins utveckling kan det vara dags att försöka blicka in i framtiden. Det står utom allt tvivel att en grundlig satsning på solenergi skulle kunna betyda mycket för att lösa världens energiproblem. Vid närmare eftertanke står det dessutom fullständigt klart att den globala användningen av fossila bränslen och kärnkraft måste minskas radikalt. I annat fall hotar en miljökatastrof av planetär omfattning.

Här har den industrialiserade västvärlden, i vilken Sverige ingår, en nyckelroll. Folken i Tredje världen ser upp till vår materiella standard och betraktar den som ett föredöme, precis som de forna socialistländerna med längtan betraktade Västeuropas välstånd. Vi är förebilder för en stor del av världens folk, antingen vi vill det eller ej.

Av detta följer att Sveriges roll är större än den först verkar. En storsatsning på förnybar energi, i kombination med en avveckling av kärnkraften, skulle visa hela världen att en hållbar energianvändning inte alls måste betyda brist och försakelse.

Under åttiotalet byggdes det upp ett stort elberoende genom elvarmens explosionsartade utbyggnad. Trots alla varningar installerades elpannor i fjärrvärmenäten och olja-el-kombipannor i tusentals villor. På så sätt kunde den oansvariga utbyggnaden av kärn kraften försvaras.

Nu står vi här, i mitten av 90-talet, med följderna av denna gigantiska felsatsning. Det svenska energislöseriet håller uppe en elförbrukning som är rent vettlös. Vettlös är också kraftindustrins propaganda om kärnkraften som "ren, säker och billig." Ungefär hälften av kärnkraftens elproduktion används som elvärme. Den ska vi ersätta främst med sol och biobränslen. "Drullputteförbrukningen", dvs. slöseriet, i samhället och privat svarar för ytterligare minst två reaktorer. Denna förbrukning "ersätts" med besparingar och höjda elpriser.

Det kostade ungefär 100 miljarder kr att få den svenska kärnkraften kommersiellt användbar. Så mycket kommer inte utvecklingen av förnybar energi att behöva kosta, men med tanke på att den förra statsbudgeten innehöll 50 miljarder i 'näringslivsstöd' vore det väl rimligt med följande stöd till sol, vind och biobränslen:

10 miljarder kr under innevarande budgetår, dvs. genast.

2 miljarder kr/år under tiden 1997 - 2010.

Pengarna kan framskaffas genom att fossilbränslen och kärnkraft åläggs att betala sina miljökostnader fullt ut, samt ett återinförande av den gamla skatteskalan, dvs. den ofinansierade skattereformen upphävs.

14. Litteratur, hänvisningar och adresser

Litteratur

"Bygga solfångare"	F. peterson & L. Ringblom Tekn. Litteraturtjänst 1990
"Bygg själv din solvärmeanläggning"	K. Lorenz Larson
"Solceller"	H. Larsson Eget förlag 1982
"Sol eller uran"	Sekr. för framtidsstudier 1978
"Solenergiboken"	F. Peterson & G. Wettermark Ingenjörsförlaget 1977
"Solenergi - Teori, forskning & praktisk användbarhet"	F. Peterson & G. Wettermark Ingenjörsförlaget
"Sol, vind och biomassa"	Källa nr. 7 Forskningsrådsnämnden 1980
"Solsverige" del 1-6	Larson Förlag 1990 - 1995

Hänvisningar och adresser

Arnes Plåtslageri AB	Oskarsvägen 38 702 14 Örebro Tel. 019-32 09 05 Fax. 019-32 O5 17
Gotherm Solenergisystem	Kungsportsavenyn 14 411 36 Göteborg Tel. 031-18 12 18 Fax. 031-711 43 13
NAPS Sweden AB	Stensätravägen 3 127 35 Skärholmen Tel. 08-97 95 65 Fax. 08-646 32 05
Svenska Solgruppen ekonomisk förening	Pl 6215 452 93 Strömstad Tel. 0526-323 20 Fax. 0526-323 20
SOLSAM Sunergy AB	Box 12 870 112 33 Stockholm Tel. 08-651 83 84, 08-652 30 41 Fax. 08-652 79 80
Svenska Solenergiföreningen SEAS	Box 10 044 781 10 Borlänge Tel. 0243-190 70 Fax. 0243-737 50
TeknoTerm Energi AB	Stora Åvägen 1 436 34 Askim Tel. 031-686 610 Fax. 031-686 625
Telge Energi AB	Box 633 151 27 Södertälje Tel. 08-550 220 00 Fax. 08-550 188 01

Marvyn samt Joachim Beuttenmüller